Studiofotografering

 ISO 1600

f/7. 1

1/15

ISO 1600

f/7. 1

1/15

ISO 1600

f/7. 1

1/15

ISO 100

f/16

1/13

ISO 100

f/16

1/13 

ISO 100

f/16

1/13

Dessa 6 bilder är resultatet av den uppgift som vi skulle genomföra i fotostudion och teaterstudion, där vår främsta uppgift var att jobba med porträttfoton. Teaterstudion var dock inte tillgänglig idag när vi skulle fotografera bilder där vilket resulterade i att vi fick jobba i en lite improviserad mörk fotostudio, vilket givetvis fungerade bra det med.

Det var lite knepigt att hitta rätt bländar- samt slutartal när vi skulle fotografera i "teaterstudion". Jag visste att vi skulle behöva högt ISO, därför ställde jag in min kamera på högsta möjliga vilket är 1600. Det var den lätta delen, och när jag ställt in det så började det svåra. För att hitta rätt bländar- och slutartal fick jag helt enkelt testa mig fram tills dess att det fanns en bra balans mellan bländaren och slutartiden, vilket resulterade i att de första bilderna jag tog var riktigt suddiga och korniga. När jag väl knappat in kamerainställningar som fungerade och gav bra bilderna en bra kvalité var det bara att börja jobba med hur jag skulle jobba med ljuskällorna (som var tre olika lampor) och ansiktet. Jag ville försöka få bra bilder genom att jobba lite med skuggkastning över ansiktet, vilket jag faktiskt tycker att jag lyckades rätt så bra med på den första bilden som jag valt att presentera. Vi hittade lite rekvisita som vi tog med i bilderna för att framkalla mer skuggor, och jag blev riktigt nöjd!

På den andra bilden använde jag mig av en stark lampa lite från sidan, men ändå ganska rakt på, och ljuset gjorde att Erikas mörka hår smält in i den svarta bakgrunden och gjorde så att det ljusa ansiktet blev väldigt framträdande i allt mörker. Om man kollar på vänstersidan av bilden så är det nästan som att Erika smälter samman med mörkret - som att hon blir en del av det, och det tyckte jag gav bilden väldigt mycket effekt. Hade inte axeln på bildens högra sida kommit med hade hon smält in i mörkret ännu mer och då hade det praktiskt taget bara varit ett ljus ansikte i mitten av ett oändligt mörker.

På den tredje bilden från "teaterstudion" har vi jobbat med en keramiktavla på det viset att vi täckte Erikas halva ansikte med den genom att ställa in ljuset så att det lös upp halva ansiktet och stoppades från att lysa upp den andra med hjälp av keramiktavlan. Återigen på den bilden så blandas hon verkligen in i mörkret och fokus hamnar då givetvis på det upplysta - halva ansiktet och handen som håller i tavlan.

Att fotografera i fotostudion var även det lite knepigt, eftersom att man var tvungna att hitta rätt bländar- och slutartal för det ljuset som fanns. Här visste jag att ISO, till skillnad mot i "teaterstudion" skulle vara lågt för att jag skulle lyckas ta så bra bilder som möjligt, därför valde jag att ha ISO 100. Att hitta rätt bländar- och slutartal i fotostudion var faktiskt svårare jämfört med att hitta rätt i "teaterstudion". Här valde jag att jobba mer med att ta bilder på olika avstånd, men på alla bilder arbetade jag med kameran rakt på ansiktet och inte ur några andra vinklar.

Den första fotostudiobilden är en halvbild, och jag tog den utan att Erika var beredd, men jag tyckte att den blev så himla fin, och att den på något vis påminde om någon typ av reklam i en katalog. Jag gillar speciellt att de röda naglarna och hennes blå ögon sticker ut i färg. Faktumet att hon ser förvirrad ut tycker jag personligen väcker känslor. Det ser ut som att hon har många tankar som snurrar runt i huvudet och händerna på huvudet tycker jag förstärker det hela lite - som att det är så mycket tankar att hon försöker samla dem genom att ta tag i huvudet och få kontroll över dem.

Den andra bilden från fotostudion är lite mer utav en helkroppsbild, fast ändå inte eftersom att hela hennes kropp inte är med, trots att benen fortfarande syns tack vare att hon sitter ned så att benen kommer upp mer i höjd. Den bilden är väldigt simpel, och jag tycker att den efterliknar ett porträttfoto som man tar under skolfotograferingen väldigt mycket. Det vill säga, det är en väldigt enkel bild. Vad jag tycker gör den extra fin dock är att det vänstra hörnet ligger i lite mer mörker än resten av bilden, vilket i sig skapar lite effekt och, i min mening, gör bilden mer spännande.

Den allra sista bilden är en närbild, och anledningen till att jag valde den är helt enkelt för att jag tycker att Erika är så himla fin på den, och att det är en bra bild med fint ljus och bra kvalitet. Den påminner väldigt mycket om den tidigare bilden som jag beskrev, med undantaget att den är tagen närmre och därmed har mer fokus på ansiktet. Jag valde även att beskära den som en kvadrat för att det skulle bli mycket fokus på just hennes ansikte.

Jag har redigerat alla bilder på väldigt enkla sätt, det vill säga bara höjt respektive sänkt ljusstyrkan, höjt kontrasten och jobbat med färgkurvor för att förstärka färgerna. På de bilder som jag tog i "teaterstudion" valde jag dock även att göra svartvita med den enkla anledningen att jag helt enkelt inte tyckte om den gula underton som ljuskällorna gjorde att bilderna fick.

I det stora hela tyckte jag att det var en väldigt rolig uppgift som gick mycket lättare att genomföra än vad jag trodde, och som även gav bättre resultat än vad jag vågat hoppats på. Det uppstod lite komplikationer med min kamera i fotostudion då den inte riktigt ville fungera tillsammans med blixten och därmed gjorde bilderna halva. Det var lätt att åtgärda problemet dock, för jag fick helt enkelt låna Erikas kamera som fungerade finfint. Vad som förvånade mig dock var att det var lättare att hitta rätt inställningar för att få bra bilder i mörkret i "teaterstudion" än det ljusa och skarpa ljuset i fotostudion, jag hade chansat på att det skulle vara tvärtom eftersom att det vanligtvis är mycket svårare att jobba med fotografering i mörker än i ljus.